….lite fortare än förväntat. Efter en sommar som denna kan jag faktiskt inte klaga. Det har gått i ett, hela sommaren och jag har inte haft många stunder över att sitta vid datorn.
Tyvärr avslutades familjen sommar på ett tragiskt sätt. Vår älskade och trogne vän Ozzy lämnade oss överraskande en söndagsmorgon, den 4 augusti.
Livet tog en snabb vändning för hela vår familj, Ozzy har funnits för oss i nästan tio år. Han skulle fyllt tio den 7 September. Nu fick vi knappt säga farväl då en Stroke inte gav oss något att välja på.
Luften gick helt ur mig efter detta. Det är så svårt att förstå vad som hände och även nu, två månader senare kan jag inte prata eller skriva om dig Ozzy, utan att tårarna kommer. Du var hela familjens bästa vän och du lärde så många människor att även stora hundar är snälla och lugna.
Jag saknar dig så det värker i själen och jag tittar dagligen efter dig här hemma. Mina löparrundor är nu mera i ensamhet och jag ser inte fram emot dem på samma sätt utan dig. Även i vår säng har det blivit tomt då du inte längre kryper upp vid mina fötter och värmer mig under nätterna.
Sov i ro min vän!
2 kommentarer:
Usch, ja, mina tårar rinner oxå... KRAM
Känner med er:(
Skicka en kommentar