Stormchock och trädmysterier

Jag vet att jag lovade att vara tillbaks redan i söndags. Jag ska genast sluta lova saker jag inte kan hålla. Tiden räckte inte till- tapetseringen tog för lång tid och det vackra vädret lockade ut mig.

Tyvärr glömde Jocke berätta (eller så vågade han inte berätta) en sak. Under fredagens storm  räddade han vårt växthus från att flyga iväg, tack och lov!

Det han “glömde” berätta var om den förödelse som väntade mig på lördag när jag en stund efter mitt bloggande gick ut för att ta en kopp kaffe i vårsolen.

 

Söndagens gick alltså åt till att städa och laga trasiga saker…som tur var inget ovärderligt, lite superlim kan laga det mesta!

Mitt arbete har bjudit på fler utmaningar. I dag har jag för första gången på tjugo år(20) kört motorsåg. Stormen rev ner en hel del grenar och träd på ägorna och jag som Trädgårdsmästare ska se till att detta flyttas undan. Alltså klämde jag mig i ett par för små sågbyxor, speciella termobyxor med sågskydd för lår och underben.(Ursexiga!) Dessutom sågstövlar och hjälm med visir och öronskydd. Behöver jag berätta att jag kände mig aningen orörlig i denna mundering. Dessutom skulle jag klara av att fälla ett träd i denna slim-fit-dress!!!

Kändes som att alla såg mig vanka fram som en stoppad korv med motorsåg och bensindunk. Dessutom misstänker jag att någon har ögonen på mig! Mystiskt!

ps. Sågningen gick jättebra trots allt. Jag fällde bl.a. två större träd som nu ligger i bitar. Alla mina lemmar sitter på plats och sågen är hel! ds