torsdag 19 januari 2012

Rena i röran- Köket

bakning mm 014 - Kopiabakning mm 015 - Kopia

 

 

 

 

 

 

 

Som ni alla vet, ni som följer min blogg, så har jag inget vidare sinne för ordning och reda hemma. Visserligen försöker jag och försöker, men det har liksom aldrig blivit riktigt bra. Detta har inte varit det enda jag mått dåligt över utan det har varit flera tuffa perioder i mitt liv.

Livet går ju upp och ner, men när det är berg och dalbana varenda dag i många, många år är det inte kul.

Nu har jag äntligen fått hjälp. Det visar sig att jag har en diagnos som heter ADD. För att berätta mer om detta och själv lära mig mer har jag startat ännu en blogg. Ni hittar den här-AddCilla

bakning mm 013

Det första uppdraget jag fick av min läkare var att rensa ut huset. Alla saker som inte används för tillfället ska bort.

Hmmm, inte lätt när man är prylgalen. Men mina otaliga loppisbesök och andra fynd har ju liksom inte haft någon egen plats. Utan sakerna har liksom vuxit på hög.

Min man som äntligen fått en själsfrände i min läkare förstår att han behövde hjälpa mig. Sagt och gjort, han röjde ur köket. Jag gick upp på övervåningen och gömde mig. Med sopsäck och flyttkartonger städade han undan saker som “bara fanns”.

Resultatet blev mycket bra, måste till och med jag säga. Vårt kök ser riktigt trivsamt ut, man kanske till och med kan laga mat eller baka utan att total-städa innan.

Nu ska jag bara lära mig att “hålla ordningen”. Som ett bevis på att jag faktiskt klarat det i snart tre veckor lägger jag nu upp bilderna här på bloggen.

Så småningom kommer bilder från de andra rummen. En sak i taget!

3 kommentarer:

Lilla Kullan sa...

Men alltså, du vännen. Det måste ju vara toppen att äntligen få ett svar. Då vet man ju. Modig är du som skriver om det. Jag har en son med ADD,Tourettes syndrom och OCD. Jag har också en son med Tourettes syndrom o Aspergers syndrom. Så har vi Maja Koblaja då... som har ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom.
Aspergern ligger på gubbens sida och ADHD på min sida för jag har flera släktingar som har det.
Din man verkar helt underbar som förstår och vill hjälpa. Håll i honom hårt.

Jag brukar säga (även vid mina föreläsningar som jag har haft i skolor) att det viktigaste är... Mycket kärlek, ordning och reda... och rutiner.
Puss Stina

Anna med bloggen godastunder-tokigaidéer sa...

Så skönt att veta och att det finns hjälp både hoss maken och läkare som förstår. Du är långt ifrån ensam. Själv har jag ett stort stavnings problem och det sätter käppar i hjlet många gånger och maken får snällt hjälpa till.

Ha en go helg tjejen
Kram Anna

Jon sa...

Fina bilder! Bästa hälsningar från http://inredningsvis.se