Tankar i mörkret- Söndagsbild!

En helg för eftertanke.

Alla helgons helg, dagar då vi ska minnas dem vi förlorat och som inte längre finns hos oss här på jorden.

Vi vallfärdas till kyrkogårdar och minneslundar för att tända ljus och lägga blommor.

En fin gest för att döva vårt dåliga samvete i vår stressiga vardag?

 Vore det inte bättre att vi tog oss tid för de som fortfarande finns ibland oss. Gamla, ensamma och sjuka som sitter eller ligger och väntar och längtar efter sällskap. Ofta är vi rädda att kontakta någon som vi vet fått ett tråkigt besked när det gäller en sjukdom eller är på väg att gå bort. Vi är rädda att åka till gamla människor för att vi kanske tror att vi inte har något att säga dem.

Tänk er själva i samma situation, att ni är sjuka, rädda och ensamma inför en operation eller en anhörig har gått bort. De som ni trodde var era vänner hör inte av sig och byter sida när ni möts på gatan av rädsla för att se er i ögonen.

Jag tror och vet att i dessa lägen är det bästa att gå fram och ge en kram.

 Säg att ni inte vet vad ni ska säga men att ni finns där för att lyssna.

Gråt tillsammans, skratta tillsammans, sitt tysta tillsammans.

Men låt aldrig någon som ni vet mår dåligt eller känner sig ensam vara själv. 

Vad är lite av din tid värd i jämnförelse med att du kan göra någon annan glad?

Att tända ett ljus glädjer mer om vi tänder det tillsammans!